Leka, pausa, leka, pausa...

Efter ännu en fantastiskt dålig natt för Linns del (och då givetvis även för hennes mammas del, underbart! Jag som skall ut ikväll!) fick det bli ett besök på vårdcentralen.

Nog för att jag blir säkrare och säkrare med att åka iväg med barnen själv, men små hjälpmedel som de kan äta och greja med utan min hjälp, gör det onekligen enklare. L hade inte öroninflammation som jag hade misstänkt. Bra! Men varför sover inte ungen då?


Vid lunch mötte jag pappa i Kba för överlämning av Nelly som sovit i Åsa. Hon kom springande mot mig, och kastade sig runt halsen på mig. Det finns så mycket kärlek i den lilla kroppen så jag måste svälja hårt flera gånger när jag tänker på det.


Medan N sov i sulkyn, fick jag till en bra shoppingrunda på Kungsmässan. Dock blir det blir svårare och svårare att handla barnkläder på H&M, Kappahl och Lindex. Om man inte vill ha Hello Kitty på alla kläder då. Suck. Tack och lov för Zara! De har fortfarande kläder utan tryck för gammalmodiga människor som jag!


Nu leker vi i "Barnens värld" (efter att vi låtsats att det är lördag och tokat till det med en, japp, Hello Kitty-glass!). Det var längesedan jag åkte rutchkana för att inte tala om lekte i bollhav! Kul men svårt att ta sig fram genom alla förb... bollar :)


Häxor och spöken

Åh...! Jag vill berätta vad jag håller på att sy ihop till Per! Absolut inte bokstavligt talat, jag kan inte sy! Min syfröken i högstadiet L.A. avskydde mig, jag tror hon irriterade sig på att jag inte redan kunde det vi skulle lära oss, och störde henne med frågor när hon bara ville sitta och sy på privata saker på arbetstid.
 
Men vet du vad, L.A, jag tycker du var en dryg skit som inte ville hjälpa mig och de andra, du borde försökt få oss att bli intresserade av ditt ämne istället! En bra lärare hade antagit utmaningen och sporrats av den!
 
När du dessutom pikade mig inför hela gruppen och sa att jag var så smal att det måste göra ont att rida på en häst med den beniga rumpan, då försvann min respekt för dig. Jag var 13 år, och du borde vetat att du som vuxen skulle föreställa en förebild. Slutsats: det är ditt fel att jag har en skev inställning till och konsumerar för mycket av allt som är fullt av socker och kalorier! Jag skickar fakturan från min PT till dig..!
Eh ok, nu spårade jag visst ur en aning :)
 
Jo! Jag fick en idé till en present till Per och igår bestämde jag mig för att köra! Den kräver lite research, och lite tissel och tassel... Men bara känslan av att ha tagit beslutet gör mig glad! Och tisslandet och tasslandet också :)
 
Igårkväll när P och jag gav varsin liten tjej en flaska kvällsvälling, satt Nelly och tittade på Spöket Laban. Me like! Till skillnad från Disney, Astrid Lindgren och Tom & Jerry, så är det helt ofarligt! Inga häxor och monster, inga "jävelunge" och "lortfia", inga pappor som jagar och skrämmer livet ur sina söner, inga packade pappor som somnar i snön, inga slagsmål... Helt enkelt bara den skyddade verkstad man vill ge sina barn ;)
 
Efter en liten sa N: "Det är alldeles mörkt!" Jaja, sa vi, det är det ju i källaren. Och fortsatte mata. Efter en bra stund, typ 10 minuter, sa N: "Men jag vill inte ha det såhär!" Då hade det stackars flickebarnet snällt suttit och stirrat in i en svart skärm!
Men efter det har hon lärt sig att rulla lite med fingret om skärmen skulle slockna igen. Inget ont som inte har något gott med sig! (Det gäller inte dig, L.A!)

Öppna förskolan med tre barn - check!

Öppna förskolan med barnen gick...bra! Lite kaosartat såklart (det var ganska många barn, på en ganska liten yta med ganska många skrymmande leksaker) men helt klart godkänt. Så nu tror de som var där att jag är värsta supermorsan, hihihi! 
 
 
Nelly skötte sig själv och lekte med en jämnårig tjej hon även lekte med när hon var i ettårsåldern. Vid ett tillfälle var det sommaravslutning i kyrkan, och alla skulle sitta i en ring och sjunga. Och det gjorde alla barnen snällt. Förutom N och just den här tjejen, som istället klättrade upp i predikstolen och ner igen, och upp och ner och upp och ner...
 
 
Det är något nytt för Linn och Julia att vara bland en massa människor i stojig och stimmig miljö, och de är ju så små! De har inget att sätta emot när andra barn är för hårdhänta. När N var som de hade hon gått i drygt två månader, hon var stabil och kaxig, trängde sig i kön till rutchkanan, drog kvickt tillbaka leksaken om någon tog den ifrån henne och så vidare... 
 
Det blev en del tårar, som när jag var tvungen att gå med N till toaletten och fick sätta de små på golvet och de såg mig gå ifrån dem, och vid lunchen när det skulle fixas käk och diskas och jag sprang hit och dit. Men det var många leenden och skratt också! J har en tendens att krypa upp i famnen på helt okända mammor, dra dem lite i håret, fingra på deras halsband, småprata med dem och sen komma på sig själv med att det är fel mamma, och bli ledsen! Det tiltar lite i skallen tror jag, när nyfikenheten och blygheten fightas. 
Hur som helst, det blir definitivt samma plats, samma tid nästa vecka! Med eller utan N, det får vi se :)
 
Imorgon är Pernilla tillbaka från en veckas semester, tjohoo! Då måste jag träna, har tappat det fullständigt och inte tränat på en vecka! Återigen pratar jag om schemat som beordrar 10 minuters träning per dag...
 
Imorgon kväll är det föräldramöte på dagis. Förra året missade vi detta möte, då vi var på bb..! Nu kan vi båda gå och lugnt lämna läggningen av L och J (N sover hos mormor) till Pernilla. Tror det är sant att vi har den tuffaste tiden bakom oss, hallefxxxingluja!
 

Bordsskick och ninna ninna ninna...

Jag var inte fyrabarnsmamma särskilt länge igår innan P kom hem. Det var bra det! Man kan ju vara väldigt goda vänner men ändå bråka ordentligt om en rosa dockvagn...!
Bordsskicket var lite sisådär, men man får väl välja sina strider ;)
 
 
Idag kom ett par böcker på posten. Dagens boktips kan man säga! Fast jag har inte läst dem. Men jag liksom VET att de är bra!
"Grannen" är fortsättningen på den mycket otäcka, men underhållande "En nästan vanlig man", Jesper Juul skall tydligen vara någon slags guru inom barnuppfostran och dylikt, Kostdoktorn som skrivit "Matrevolutionen" likaså men inom LCHF-kulturen, och "Göra kärlek"... Den tror jag bli intressant! 


Jag håller fast vid att jag skall ha Nelly hemma från dagis imorgon, och ensam ta med alla tre till öppna förskolan i Askim. Därför är det läggdags ungefär...NU! (skall bara beställa en liten byrå till hallen först ;) )

27 sånger är 20 för många!

Om en dryg timme skall jag leka fyrabarnsmamma då Nellys kompis Doris kommer och leker efter att de lekt hos henne en stund efter dagis! Och nej, jag har ingen hjälp idag. Pernilla är ledig och kommer tillbaka på torsdag.
 
Det gick bra med Linn och Julia på öppna förskolan!
Men jag blev påmind om varför jag slutade gå i Billdal när N var liten. Sång"stunden" innehåller 27 sånger! 27! Och många har en massa verser! Det är ju ett skämt. Vilken unge mellan 0-1,5 år har någon som helst behållning av att man sitter och sjunger 27 sånger? De vill sitta still i ungefär 6 sekunder, sedan har de tröttnat. Tacka vet jag Askim! Där är dessutom kaffet klart när man kommer, och det finns alltid hembakt kaka till! Inte för att jag skall äta det, men... Jag kan ju njuta av atmosfären ;)
 
 

Nä!

Neskaffe med grädde är INTE gott! Rävgift. Det måste vara höjden av lathet att dricka den smörjan när det finns en kaffekokare och en nespressomaskin som gör jättegott kaffe.


Tack själv, goa unge!

Kvällens tack från Nelly:
"Tack för att jag fick följa med till mormor och morcharr och ge Wanna Win äpplen!" 
En god vän (vi kan kalla honom Brian!) sa härom kvällen att han läst något i stil med att de som har förmågan att uppskatta saker och ting, har lättare för att vara lyckliga. Det är kanske därför min PT vill att jag varje kväll skriftligen skall svara på frågan "Vad är du mest tacksam för idag?"... 
 
I veckan var jag på NK en stund med Linn och Julia. Det var första gången jag åkte till stan med dem sedan de var små..! Scary men det gick jättebra! Imorgon tänker jag mig ett första öppna förskolan-besök i Billdal, bara vi tre! Om det går bra, skall jag höja ribban och ha hemma Nelly från dagis på onsdag för att åka till öppna förskolan i Askim med alla ongarna! (Om någon är ledig och sysslolös mellan kl.10-12 på onsdag, kom gärna till Minstingen i Askims församling! Fika och sopplunch, lek och sångstund!  ;) )
 

Den berömda 1,5 vecka-krisen

Idag tappade jag det fullständigt. Den "gamla" Lotti (den jag var för 1,5 vecka sedan) gjorde sig påmind. När barnen gastade och gnällde imorse, kunde hjärnan bara tänka på socker som livlina ett, två och tre, och jag tryckte i mig "praliner" från den innan ganska så orörda Paradisasken. Från båda våningarna. De är inte ens särskilt goda... Jag kände mig som Miranda i SATC när hon hetsäter en chokladkaka, slänger den i soporna och inom två minuter tar upp den och äter mer innan hon ringer Carrie.
 
 
Sedan gick jag loss på smörgåsrån! Det är ju faktiskt fantastiskt gott, med bregott och kanske lite ost. 
Jag sa till Per att jag ville synda resten av dagen och när han sa att han kunde åka till Ica, undrade han vad jag var sugen på. Jag kunde inte komma på någonting! Förutom smörgåsrån! Jag tog 10 till, sen blev det inte så mycket mer syndande trots allt. Rödvin till middagen på balkongen med regnet utanför, visst, men det finns ju de som säger att man skall dricka ett glas rött varje dag så... Och hemmapoppade popcorn, det är ju mer eller mindre nyttigt!
 
 
Jag har slarvat med träningsprogrammet, ingen träning de tre senaste dagarna, inte bra. Då försvinner motivationen totalt. Och då är det ju träning som inte tar mer än 10 minuter som står på Renatos schema. Fast det är ändå svårt att få till det. Imorgon kan det också bli tufft, då skall vi hälsa på mormor och morfar i Åsa. Där fikas det "en del"! Jag får väl be dem ta med kidsen ner till hästarna och köra lite armhävningar ocn utfall så att jag får lite skön träningsverk igen! Väldigt smart att inte värma upp, då känns värken som om man tränat betydligt mer än man gjort. Motiverande tycker jag!
 
 

Nya tider

Den nya tiden är här!
Mina tre barn får mer och mer glädje av varandra, hurra! Nelly har hela tiden varit så gullig mot Linn och Julia, men nu får hon alltmer tillbaka. De tindrar med ögonen, ler förälskat mot henne och svarar så gott de kan när hon försöker lära dem engelska ("Kan du säga "Wats jår näjm, Julia?""), och tjuter av glädje när hon drar dem i den blåa bilen, eller buffar på den röda hästen så att de galopperar..! 
Och de små blir som tokiga när det är baddags! De gillade inte alls att bada när de var spädisar, men nu är det rena Lisebergsstämningen i badrummet!
 
 
 
 
Men Linn och Julia roar sig även när Nelly inte är i närheten.
Lära gå-vagnen gillar de, och glömmer man att stänga grinden tar det ungefär tre sekunder innan man hör ett ovanligt lyckligt kvittrande, då är det bara att kasta sig mot trappan innan man hinner tänka vad som kan hända! Som sagt, jag är rädd att Julia är väldigt lik sin totalt orädda storasyster..!

"Jag vill vara ifreeeed!"

Nelly, liksom alla andra barn, har en tendens att komma ihåg vad man säger och härma. För ett tag sedan ville jag toka till det och få gå på toaletten utan sällskap och försökte förklara för henne att jag ville vara själv en stund, jag ville vara ifred. Det tog ett tag, men nu accepterar hon det och stänger dörren (men öppnar den gärna flera gånger) efter mig när jag går in i badrummet.
 
 
Med två småungar som kryper efter henne och drar i hennes hår och så vidare, har hon insett att det är rätt så nice att få vara ifred en stund. 
Sådan tur att vi köpte lekhagen till Linn och Julia som vi använde typ tre dagar i somras. Den kommer till pass nu!
 

Hur gött är det inte

att kunna cykla till dagis längs havet på den mest pittoreska lilla cykelbana?! Andas in doften av saltvatten och tång, djupt ner i lungorna, ahh!
Och träningen får man på köpet :)

Ett litet picknick-stopp sen vidare ut på Amundön för att snacka lite med hästarna och fåren.


Tack för idag!

Jag minns från barndomen att mamma och jag brukade säga "Tack för idag" och "Vi ses imorgon" när hon var inne och nattade mig. Och i början av mitt och Pers förhållande, innan vi bodde ihop, sa vi "Tack för en mysig helg" eller liknande. Väldigt trevligt sätt att avsluta dagen på, tycker jag!
 
 
Jag hör att jag säger till Nelly, som glatt upprepar, precis det mamma sa till mig. Men sedan en tid tillbaka har hon på eget bevåg börjat tacka för sådant hon upplevt under dagen! När hon kom hem från Mollösund i lördags t.e.x, sa hon när jag nattade henne "Tack för att jag fick följa med mormor och morchar till Mollösund och ha roligt och gå till lekplatsen och morchar köpte godis till mig och..."
 
 
Häromdagen sa hon "Tack för att du hämtade mig med cykeln och vi åkte och lekte med Doris vid havet"!
Underbara unge! Med en sådan respons är det inte konstigt att man går med på en hel del önskemål. Som att leka häst. Om och om igen. Med sadel, grimskaft och hjälm. "Man MÅSTE ha hjälm när man ska rida, mamma!" Hemma hos oss skall tydligen hästen ha hjälm också. Fast med tre ungar som tror man är en levande klätterställning, så varför inte?
 
 
Tänker mig lite egentid på Torget imorgon. N har helt plötsligt vuxit ur alla gympadojjor, och själv skulle jag behöva lite träningskläder! Alla sessorna sover så sött sedan ett par timmar så nu är det hög tid att göra detsamma..
 
 
 
 

Mycket men inte allt

I eftermiddags kom mamma och pappa hem med Nelly som varit med dem på Mollösund sen igår. Efter bara en kort stund hemma, stimmandes med sina småsystrar sa hon plötsligt "Mamma, jag vill ha en bebis!" "Men du har ju redan två små tjejer?" sa jag. "Men jag vill ha en pojke!" "Vad menar du, vill du ha en lillebror??" "Jaaa!"
Älskade barn, mycket kan du få, men inte allt!



Love it!

Highway man med Hoffmaestro, my god vad bra den är!


Lite vemodigt är det allt...

Usch!

Nu känner jag mig vemodig, precis som jag kände förra sommaren när Nelly och jag var ensamma kvar på Mellangatan i Visby efter midsommarhelgen.

Jag är i sovrummet, och har fönstret öppet ut mot den fina sensommarkvällen, syrsorna spelar och jag hör sorl från grannar på andra sidan ängen. Det mörknar fort och jag kan inte sluta luta mig ut och andas in kvällen, jag kan inte få nog.

 

Det har varit en varm sommardag, men kvällen är inte ljummen. Sommaren går mot sitt slut, denna sommar som inte varit den mest somriga precis. I förrgår var Nelly och jag på stranden och lekte och badade lite. Det var en riktigt varm sommardag, men det känns så overkligt att värmen kommer först nu, i mitten på augusti!

 

Varför känner jag vemod ikväll? För att jag sover häruppe och Per därnere? För att sömn, eller brist på sömn, nästintill styr våra liv? För att vi, med sovande småbarn i huset, inte kan ta oss friheten att ta en kvällspromenad och bara känna sensommarens dofter? Jag får nästan panik! Jag måste ut! Jag måste fånga känslan av lummig sommarkväll och spara den till långa vintern. Men jag kan inte gå ut. Visst, jag satt i trädgården för en stund sedan, men jag kan inte ta en kvällspromenad ner till havet.

 

Jag avgudar mina barn och jag skulle inte vilja vara någon annanstans i livet än där jag är.

 

Men det går inte att komma ifrån. Friheten att göra det man vill när man vill, den ryms inte i småbarnslivet. Och ibland, som nu, blir det så påtagligt att det gör ont i mig.

Det är väl därför det är så intensivt under småbarnsåren, för att man inte skall hinna eller orka reflektera över petitesser som frihet!

 

Det är nog inte värre än att det känns lite vemodigt att sommaren lider mot sitt slut (och då gillar jag ändå hösten). Även om det just nu är varmt, så försvinner ju sommarkänslan när dagis och skolan öppnar. Jejeje, dags att sova!


Gott!

Sempers smoothie är gott! Tycker Linn och Julia. Det är en av få saker som inte finns på grymma mat.se där vi handlar (bra utbud, bra priser, ingen leveranskostnad och lägger man ordern senast kl.23.59, kommer maten dagen efter!), så det gäller att handla ordentligt på Ica då och då.
 
LCHF-käk är gott, tycker jag! Känns mycket ovant att hälla i vispgrädde i köttfärsen, och i kaffet och...
Men turkisk yoghurt med solrosfrön och linfrön var faktiskt helt ok, jo gott till och med!
Nu är det bara fetast fetast som gäller, tydligen skall man käka fett för att kroppens bränsle, som förbränns, skall vara just fett, och inte glykos (eller vad det heter) som man får i sig om man kör creme fraiche light och kolhydrater och så vidare...
 
 
Jes, jag vet att jag är sen som vanligt, alla andra har ju koll på LCHF sedan länge, men jag trodde bara det var en diet bland alla andra. För tillfället köper jag det rakt av! (Min PT är även en bra säljare ;) ) Fast det betyder verkligen inte att jag ämnar följa det rakt av... Ikväll t.e.x. så blir det tjejmiddag på Miss Sophie, och då blir det ju vin och från menyn det som verkar godast!
 
 

Delad glädje är dubbel glädje

För de i badkaret, men även för de utanför som slipper bli helt nedstänkta som förr när det badades i lilla baljan!
 
Idag var dag två på dagis efter sommarlovet, och samtidigt dag ett med de nya rutinerna, dels att jag lämnar N kl.9, och dels att N går till dagis utan blöja! Första blöjfria dagen har löpt 100 % olycksfritt! Snart har man bara två blöjbarn, gött e det!
 
Och gött e det, för att inte säga fuckin' fabulous, att Lundell ger sig ut på höstturné! 23 november blir en underbar kväll!
 
Och nu är resan påbörjad..!
15 december skall måttbandet runt magen...inte visa det det gör idag (92 cm), utan 85 cm, om inte mindre. PT:n sa att jag måste ha tränat (och kört den nya, mer sunda kosten) i ett par veckor innan man kan se hur kroppen svarar på förändringarna. Träningen börjar 6 september. Jag funderar på att lägga ut ett "before"-foto här för att ytterligare motivera mig, så att jag 15 december kan lägga ut ett "after"-foto där man ser någon skillnad.
Måste fundera på det lite till, känner jag när jag ser fotona :)
 

Jag vill ha mer!

Fest! Mer fest! MER FEST!
Men det kan jag ju inte nämna som ett av höstens mål nu när jag svarar på 22 frågor inför eftermiddagens målsökningsmöte med PT:n Renato..!
Sommaren har bjudit på betydligt mer partaj än på länge dessförinnan (eftersom jag varit upptagen med att amma dygnet runt i mitt lilla ide), och det har jag ju konstaterat innan; att ränderna inte gått ur zebran. Fest är bäst ;)
Helgen bjöd på en mycket lyckad 40-årsskiva med glada partydjur, mycket dans till bra musik och en hel del annat, i en trivsam inramning. 
 
Idag är Nelly tillbaka på dagis, efter 6 veckor hemma. 6 härliga, men krävande veckor! 6 nya små barn har börjat på Cassiopeja, så jag är helt inställd på att vårt räckmackeupplägg med att P har fått lämna N kl.08 istället för att jag skall lämna henne 09, kan komma att...ändras lite!

Ditten och datten

Av alla prylar och hjälpmedel jag köpt, är gåstolarna utan tvekan de jag valt om jag bara fått välja en sak.
För den som inte riktigt kan gå än, är det ju himmelriket att kunna ta sig fram, och fort dessutom! Och krocka med syrran!
Och en annan kan vara lugn med att de små inte kan skada sig. Så länge deras storasyster inte är hemma... Hennes kärlek kan ibland vara aningen hårdhänt. 
 
Mamma kom inte tillbaka med Nelly förrän vid 16-tiden, så Linn, Julia och jag fick en dag till för oss själva! En finfin bulle från Nordgården till en kopp kaffe kunde jag njuta av, medan ungarna raceade runt som skogstokiga hamstrar. Gud vad kul familjen Hed/Lundberg kommer ha med radiobilarna på Liseberg om ett par år..!
 
 
I veckan var Nelly hos frisören och klippte sig för första gången i sitt liv. Det gick jättebra, hon satt blickstilla och begrundrade sin spegelbild! När hon och mamma kom hem från Mollösund, sa hon upprört: "Mormor sa att jag har varit hos Sissan, men det var det inte! Det var Sisööören! Sisööören var det, mamma!"
Absolut! Att mormor har den dåliga smaken att kalla frisören för frissan ;)
 
 
Mammas lilla flicka börjar bli stor! Inte nog med att pottan får se sig omkörd av toaletten, lilla fröken skall dessutom tjafsa om kläder varje morgon, hon skall bestämma själv vad hon skall ha på sig! Men hon har en poäng i att har man bara snygga skor, behöver man inte så mycket kläder :)
 
 
Nu är klockan 9.55, jag har varit uppe sen 05.00 och känner väl inte direkt att jag har fått min skönhetssömn inför kvällens 40-årsfest med övernattning på Nääs och barnfri hotellfrukost och...
Men mormor hämtade just N som sover i Åsa inatt, och kl.14 tar flyttar Pernilla in, så kanske hinner man saxa ner i sängen på hotellet i eftermiddag. Om det inte blir en lång vinlunch med efterföljande shopping...! Oavsett, ikväll är det fest!
 
 
 
 

Dags för sele?

 Det var längesedan Julia ålade sig ur Bumbo-stolen. Då satte vi henne i en "stol-på-bord" som jag tänkte var smidig för att den inte tar så mycket plats. Men den är i tyg och blir rätt läbbig av alla matrester.
Den senaste tiden har hon suttit i en vanlig barnstol, men när jag vände ryggen till i 10 sekunder fann jag henne stående, tittandes ut genom fönstret bakom sig! Vad skall jag nu hitta på?!
Jag är rädd att hon inte bara är grymt lik Nelly, utan t.o.m. ännu klättrigare och djärvare och påhittigare...
 
Det har varit en lugn dag, jag har varit ensam hemma med L och J, det sker väldigt sällan. N hämtades av mormor imorse och sover över hos henne på Mollösund. När hon kommer hem imorgon är jag ensam med alla tre, det blir allt annat än lugnt..!
 
Skall bara läsa liiite i boken "En nästan vanlig man" innan jag attackerar kudden, den är spännande!

Lydiga barn!

Igårkväll (eftersom jag ogillar felaktiga särskrivningar kan det hända att jag går för långt åt andra hållet, vet inte om "igårkväll" verkligen är ett enda ord, men men) var vi på mycket trevlig middag hos grannen, och P var hemma med småttingarna, som N kallar dem! Vi kom hem vid 22, och N somnade utan Alfons-processen på ungefär två sekunder :)
 
Och de små...
De har sovit utan ett pip i tolv timmar, till 06.00! Jag måste kolla med P om hon drogade dem och i så fall vad hon använde! Helt underbart! Jag själv somnade 23 och kl 03 vaknade jag och kunde inte somna om tyvärr, men det var inte helt fel att ligga på rygg och lyssna på tystnaden timme efter timme faktiskt. Nu har jag två små lärkor som kvittrar och leker så glatt så!
 

Tack för inatt!

Egentligen känner jag såhär:
Förbannade j-a skitnatt, nu småungar får ni f-n skärpa er och ge mig en chans! Det är INTE, jag repeterar INTE okej att stöka oavbrutet från 21-04! Två timmars sömn innan Nelly vaknar kl 06. Och sen är det tänkt att jag skall funka som mamma?? Tur att PT:n jag träffade igår sa att man kan högintensivträna även om man får alldeles för lite sömn...
 
På måndag är första riktiga mötet inbokat, då skall det vägas och göras diverse tester för att se exakt hur illa ställt det är. Sen blir det att forma tydliga mål, och en plan för att nå dem! Och köra igång :)
 
Men tack för natten som sagt! Den avgjorde en liten inre tvist jag haft de senaste dagarna. På Borås djurpark insåg jag hur praktiskt det är att ha en ryggsäck. Jag insåg det eftersom jag inte har någon, och släpade på en massa grejer trots att jag bara hade ett barn med mig. Jag kollade på nätet och hittade direkt en jag gillade. Men att få hem den från USA kostar lika mycket som halva väskan, rena rånet!
 
Frågade på Wakakuu och Rag Lady om de kommer ta in den. "Eh, ne vi kommer inte ta in en ryggsäck, ne.."
Precis! Hur oglammigt som helst.
Kollade på flera nätsidor, och var på Frölunda Torg igår och kikade runt på andra alternativ, men jag vill inte ha en hurtig Fjällräven och inte en sportig Nike, och ingen elegant läderTiger. 
Så! Nu har jag försökt hitta en billigare, men inte gjort det.
Och som plåster på såren efter natten, har jag bestämt mig för att beställa den. Och man kan inte säga annat än att den är praktisk: flera småfack, tåligt material och det går att bära den både på ryggen och i handen ;)
 
 
 
 

Rea 70 % - helt fantastiskt!

Jag har alltid avskytt att handla på stora rean, fått panik när allt ligger huller och buller och folk sliter och drar i fina kläder. Men tack och lov är det inte så här ute på landet, på Wakakuu!
Lugnt och fint, allt i ordning. Och 70 %, då snackar vi!
 
Idag kom jag hem med två klänningar, en blus och en kjol. Och Nelly som var med mig var glad hon med; hon fick en Festis av den gulliga personalen och satt och småsnackade med två andra tjejer i barnfåtöljerna. 
 
Men en sak kommer jag aldrig förstå med butikspersonal. Ofta när jag provar kläder vill jag ha deras åsikt om hur plagget sitter, om det är för litet eller för stort. Och alltid, inte bara på Wakakuu alltså utan överallt, är deras första fråga " Vad har du för storlek nu?". Som om svaret på frågan beror på om de vet att plagget finns i andra storlekar eller inte! Varje gång har jag lust att svara "Vad spelar det för roll vad det är för storlek? Säg bara om skiten passar mig eller inte!" Men då skulle nog den fortsatta servicen bli lite sådär...
 
Det finns (eller fanns?) ett undantag dock! En underbar tjej på D.O. i stan, en ganska lång tjej, som var bäst! Hon var alltid helt ärlig, och jag har alltid gått nöjd därifrån. Men nu har jag inte sett till henne på ett tag, hoppas hon jobbar kvar.
 
Nu hägrar lugnet i huset så jag skall krypa upp i soffan, ta en kopp Kalkstensdrömmar från Gotland, nåt gott till det, och fortsätta läsa bokklubbsboken "En nästan vanlig man". Deadline 19 augusti, dags att sätta fart!
 

Dagen i bilder

 
 
Barn...
 
...bullar...
 
...och rockn'roll ;)

Dagens erbjudande!

Sitter på bryggan och njuter av sol och värme och frånvaron av barnen. Bredvid vår uteplats sitter grannen med en väninna och pratar om att väninnans son nu är med sin pappa. De träffas varannan vecka, torsdag till söndag. Mamman bor i Kungsbacka och pappan i Uddevalla. Mamman kör ena vägen, pappan andra. Pojken kan ju inte annat än att hänga med. Han är 1,5 år.

 

Dåligt av mig att tjuvlyssna men kan inte låta bli och kan heller inte låta bli att få ont i magen och känna lite av en tupp i halsen, som Gulletussan skulle sagt. Varför skall det vara så förbannat svårt för vuxna att hålla ihop? Vad gör vi för fel?

 

Skolan tutar i oss det viktiga i att kunna rabbla Sveriges alla landskap med tillhörande blommor och djur, gärna USA:s stater också, dissikering av koögon och svarvning och diverse kemiska beteckningar står också på schemat. Men vad lär vi oss om livet? Hur man hanterar konflikter? Hur man förbereder sig för utmaningar? Hur man klarar utmaningar? Hur man odlar en stark självkänsla? Självkänsla stark nog att ge villkorslös kärlek? Även när man lider av konstant sömnbrist?

 

Jag har inte träffat många som tycker att BVC:s så kallade föräldrautbildning är givande. Tvärtom, många inklusive jag själv, är nästan förbannade för att de tagit tid från jobbet för att lära sig att partnern är ett viktigt stöd för kvinnan under förlossningen, och hur man skall fördela föräldradagarna på smartast sätt...

 

Efter att syrran bott hos mig i en vecka och hjälpt mig med barnen när P var bortrest, sa hon att alla borde göra detta. Alla borde prova på, och få uppleva, hur det är att ha småbarn. Innan man själv "skaffar" barn. Ärligt talat, hur många av oss har ens hållit ett spädbarn i sin famn, än mindre bytt blöja, innan man vips skall göra det dygnet runt? Inte konstigt att nyblivna föräldrar kan kännas aningen stissiga.

 

Tänk vad coolt om folk fick/tog chansen att tillbringa ett par dagar med småbarn, med mer eller mindre ansvar för dem, tillsammans med sin partner! Jaha, så du kan bli SÅ jävla grinig och vass i tonen när du inte fått sova på tre nätter? Och du då, shit vad småaktig du kan vara, hålla räkningen på vems tur det är att byta bajsblöja, gud vad lågt alltså!

 

Jag är en vän av förberedelser.Det är så lätt att slänga ur sig, ursäkta sig med, att det inte går att föreställa sig och förbereda sig på hur tufft det är att få barn (det har jag sagt så många gånger). Så fantastiskt underbart, men samtidigt så tufft! För relationen mellan föräldrarna inte minst. Men det kanske går? Med bättre verktyg?

 

Såg för ett par år sedan ett program från England där par lånade ut sitt/sina barn en helg till barnsugna par. Det var väldigt unga par och syftet var att styra bort dem från att skaffa barn alltför tidigt i livet. Klockrent upplägg! Paren fick ökad kunskap och verklighetsuppfattning baserat på egna upplevelser, de flestas längtan efter barn stendog, och föräldrarna fick lite tid för varandra!

 

Härmed erbjuder jag således modiga vänner möjligheten att låna mina barn en helg. Huset med alla prylar som någonsin kan behövas för detta äventyr ingår givetvis :)


1 1/2 dygn utan barn!

Jodå, redan dags igen! Vid lunchtid blev jag entledigad från familjen, ända fram till fredag midnatt! Började med att fixa lite bankgrejer sen bh-shopping på NK (jag rekommenderar inte att amma tre glupska ungar på två år, har i n t e riktigt samma storlek som förr!) och vidare ut till Mollösund där det vankas 30-årsfest ikväll och släktgolf med middag i sjöboden imorgon! Å så har jag bokat in ett möte med en PT på nyöppnade People's Training i Hovås. Detta firade jag med en 100 grammare Karl Fazer-choklad! Nu ligger jag i sommarhuset och regnet öser ner men vad gör väl det! Ikväll är det fest!


RSS 2.0