barnbullarochrocknroll.blogg.se

Jag har ägnat mig åt barnen h e l a dagen; varken dukat av, tvättat, packat upp, städat eller någonting annat mindre viktigt.

Vi åt lunch på Lasse-Maja och därefter åkte vi till farmor som haft min bil. Fika och kiosklek och sedan en kortis med Linn på Kungsmässan. 

Mamma, pappa och Nelly kom hem till middagen och vi hade en mysig kväll med diverse av Nelly påhittade träningsspel som alla vuxna var med på! 

Sedan jag träffade Nelly för 10 dagar sedan, har hon lagt sig till med stockholmska "i"! Gölligt!

Det knöt sig runt hjärtat när hon kom hem och Linn såg förälskad ut och genast ville krama sin storasyster, och Julia ville samma sak! 

De är bäst. 

Fredagen i Palma blev riktigt skön. Sovmorgon efter sista kvällen-snack med goa tjejer inklusive Amelias chefredaktör och ansvariga för alla Amelias specialtidningar, sedan inget på schemat förutom poolhäng och hej då till stockholmarna och en helkroppsmassage. 

Lite Skype med barnen, första gången på hela veckan (det blev inget härom kvällen) och sedan en drink på Puro beach med Annika i solnedgången. 

Absolut sista kvällen och gemensam middag med de som var kvar.

På lördagen körde jag denna veckas sista pass; cross training på stranden! 

Sedan packa, duscha, utcheck och lunch. De sista timmarna spenderades vid poolen, helt ljuvligt! 

I morgon åker Per iväg och kommer hem onsdag, och på fredag åker jag iväg igen och kommer tillbaka på måndag så nu är man inne i ekorrhjulet! 

Känns extra bra med lite go träningsverk i axlar och ben, och lite färg på kinderna.

Hur har jag inte saknat och längtat efter min gosiga Linn?! 

Det känns som en ynnest, och lika gott är det att barnen varken saknat eller längtat efter mig! De har också vett på att njuta i nuet 😊 

Halv sju kommer bussen som kör oss till flygplatsen så nu är det njuta in i det sista som gäller. 

Cecilias discodans härom dagen är en av de roligaste stunderna (och ett av de 16 träningspass det blivit) den här veckan. 

Men den bästa stunden var i torsdags när vi sprang ner i havet och kastade oss i det varma, liksom lena, havet, efter att ha sprungit en mil! 

Jag satte upp mig rätt tidigt på den listan men när torsdagen kom, gruvade jag mig något vansinnigt för det och kände verkligen inte för det. Jag strök mig och skrev mitt namn på andra sidan av listan, för power walk. 

På så sätt blev torsdagen en bra dag med afrodans på stranden och softande vid poolhäng. Noll uppladdning för att springa en mil i stekande sol med andra ord.

Men när vi stod där och "loppet" skulle starta, tänkte jag plötsligt "Varför ska jag bestämma mig för att jag inte klarar detta innan jag ens har försökt?"

Så jag sprang! Eller, lunkade är nog mer rätt benämning. Efter 1 km var det ett kort stopp liksom vid 2,5 och 5 där de spelade musik och vi fick vatten och nötter. Utöver de stoppen gick jag inte ett steg fram till 7,5 km-stoppet!

Den sista sträckan blev det några gånger att jag gick en kort sträcka, men då var jag tvungen att springa snabbare för att komma ifatt den första klungan som sprang efter Leila, som sprang först. 

När det var 50-100 m kvar till mål, fick jag nya krafter och sprang så fort jag kunde, det var helt underbart!

Jag är glad att jag hade solbrillor för tårarna vällde fram. 

Sen av med skorna och ner i havet! 

Efter löpträningen som nästan tog kål på mig, fick jag tips av Leila angående min diastas. 

Det var ett skådespel när bandet körde Motown-låtar och de något äldre damerna flög upp och dansade järnet! 

Paddla paddla!

Danspass med Cecilia

Föreläsning med Cecilia. Hon berättade om sitt liv och hur det går till i Let's dance. Intressant men alldeles för lite skvaller!

Sofie som pratade om att uppnå sina mål. Första gången hennes man skulle springa ett maraton, låg han avsvimmad för han hade just cyklat 18 mil och simmat 3,8 km så han var rätt trött. Men han löste maratonloppet! Sensmoralen är att man alltid har mer att ge, hur trött man än känner sig. 

Malin Berghagen är vig!

De flesta var på hennes yoga.

Karaoke! 

Sofie höll en jättebra föreläsning med konkreta tips om hur man når sina mål!

Hom tycker att man ska upprätta ett kontrakt med sig själv och signera det. Det är precis vad jag tänker göra nu istället för att lyssna på Malin Berghagen. Efter det hårda "Maxa din förbränning"-passet i stekande sol, testade jag (och samtliga övriga Amelia-resenärer) Malins yoga. Jag var skeptisk till vad yoga ger, och jag bröt faktiskt efter halva passet. Jag tycker inte att det är varken kul eller skönt. 

 

Men att halvligga på sängen med eftermiddagsbrisen som leker i de skira tyllgardinerna med ett glas bubbel och det solklara målet (och dess belöning) framför ögonen, det tycker jag är både kul och skönt.

Mitt solklara mål är ett luddigt mål: att komma i form.

 

 

Det är uppdelat i två mindre luddiga, högst mätbara mål; att orka springa en mil samt att få plattare mage (från 90 cm runt om, till 83 cm).

Deadline: 1 juli 2015.

Belöning om målet uppnåtts: bokning till Amelias oktoberresa! 

 

Det finns en brasklapp, och det skulle vara att någon professionell inom området skulle tala om för mig att jag inte kan träna inop magmusklerna dit jag vill (på utsatt tid). Leila sa att hon haft distas som det heter (betydande separation av de inre magmusklerna pga tajta förlossningar) och att hon fick ihop dem, en bit. Att hon har superplatt mage beror tyvärr på att hon haft cancer i magen och fått operera. Jag vill och tänker tro att mitt magmål är realistiskt, men om jag inte märker resultat om ett par månader och rådfrågar någon som svarar att det faktiskt inte går, kommer jag ändra mitt mål till att "bara" klara att springa en mil, för att få boka på mig till resan. (Min belöning förutsätter att Per är med på noterna, men han är ju så snäll så det tror jag att han är! Ska ta upp ämnet vid tillfälle..!)

 

 

 

Jag vet inte hur jag ska ta mig an den självvalda uppgiften att beskriva denna resa. Men ramarna är: barnfritt boende på Ving Sunprime hotell, en väldigt fräsch anläggning precis vid en gullig sandstrand, med cykelavstånd till Palma centrum och gångavstånd till glassiga Puro beach dit vi kommer slinka in på en drink vad det lider. Helpension med god och nyttig buffé (fast det finns onyttigt också, imorse blev det en pannkaka med nutella!), gott vin till det och vatten och frukt så mycket man orkar under dagen. 

100 glada Amelia-läsare, unga som äldre, vältränade som soffpotatisar och otroligt duktiga och peppande profiler som håller i (de 15) träningspassen och har föreläsningar och workshops varje dag. 

Alltså, det är overkligt underbart! Annika körde löpträning imorse klockan åtta, då låg jag kvar och kände lugnet. En god frukost vid poolen med utsikt över havet och halv tio var det dags för Dance-fusion (med grymmaste 70-talsmusiken) på stranden med Cecilia Ehling från programmet Let's dance. Hon är så söt och go som hon verkar! 

Direkt efter körde vi rätt tuff träning med någon kändistränare som heter Leila Söderholm, den mest pigga människa jag träffat! 

Dusch, läsning vid poolen och sedan power nap efter lunch. Sedan tog jag en paus i bloggandet!

Därefter körde jag en timmes power step. Sen var jag helt slut! 

Efter cava på pooldäck med alla andra tjejer, lyssnade vi på Leilas otroligt inspirerande föreläsning om hur man kan få in träning i vardagen, tex att man bestämmer att varje gång man går in i köket, ska man göra 10 utfall eller benböj eller vad som helst. Det blir rätt många på en dag... Och det ger resultat! 

Väldigt god middag på ett av "våra" långbord och ikväll hamnade jag bredvid en urmysig tjej och vi började genast prata relationer, vilket visade sig vara även hennes favoritämne! 

Hon bjussade även på lite skvaller; hennes exman dejtar Amelia Widell (lillasystern till Amanda Schulman och Hanna Widell) och de pratar om att flytta ihop hihi! 

Nu är klockan tio och det är dags att gotta sig i morgondagens schema och bestämma sig för vilka pass man ska ta! 

Den här underbara duracellkaninen Leila visade hur man kan träna slides och skapa ett löpband, med papperstallrikar! 

Det är fortfarande overkligt att jag ska få ägna en hel vecka åt att bara rå om mig själv, det måste vara många småföräldrars dröm? 

Men på lunchen på jobbet igår var det ju flera (tjejer) som snabbt förkunnade att de ALDRIG skulle klara att lämna sina barn så länge. "Nä det är klart, fast jag är en sådan där dålig mamma, så jag har inga problem med det alls!" kunde jag inte låta bli att säga med ett lyckligt leende. 

Alla tre barnen har sakligt förklarat för mig varför jag behöver resa bort och träna och bli stark. "För att du ska orka jaga oss!" Japp. Det är de bästa de vet och de blir ju aldrig trötta, så....

Jag tror faktiskt inte att jag kommer sakna dem, om det är något jag tycker jag är bra på, är det att njuta när det är läge! 

Off to Landvetter och Palma!