Välkommen vilda verklighet
Halv två inatt släppte taxin (Annika och Brian) mig hemma och halv åtta söndag morgon var det familjeliv igen! Nelly var dock med mormor och morfar på Mollösund sedan lördagen men det var nog bra att det bara var två barn hemma. De har varit väldigt kramiga idag och hela dagen har gått utan minsta tjafs!
Puro ligger alltså 400 m från hotellet!
Hur har jag inte saknat och längtat efter min gosiga Linn?!
Jag har ägnat mig åt barnen h e l a dagen; varken dukat av, tvättat, packat upp, städat eller någonting annat mindre viktigt.
Vi åt lunch på Lasse-Maja och därefter åkte vi till farmor som haft min bil. Fika och kiosklek och sedan en kortis med Linn på Kungsmässan.
Mamma, pappa och Nelly kom hem till middagen och vi hade en mysig kväll med diverse av Nelly påhittade träningsspel som alla vuxna var med på!
Sedan jag träffade Nelly för 10 dagar sedan, har hon lagt sig till med stockholmska "i"! Gölligt!
Det knöt sig runt hjärtat när hon kom hem och Linn såg förälskad ut och genast ville krama sin storasyster, och Julia ville samma sak!
De är bäst.
Fredagen i Palma blev riktigt skön. Sovmorgon efter sista kvällen-snack med goa tjejer inklusive Amelias chefredaktör och ansvariga för alla Amelias specialtidningar, sedan inget på schemat förutom poolhäng och hej då till stockholmarna och en helkroppsmassage.
Lite Skype med barnen, första gången på hela veckan (det blev inget härom kvällen) och sedan en drink på Puro beach med Annika i solnedgången.
Absolut sista kvällen och gemensam middag med de som var kvar.
På lördagen körde jag denna veckas sista pass; cross training på stranden!
Sedan packa, duscha, utcheck och lunch. De sista timmarna spenderades vid poolen, helt ljuvligt!
I morgon åker Per iväg och kommer hem onsdag, och på fredag åker jag iväg igen och kommer tillbaka på måndag så nu är man inne i ekorrhjulet!
Känns extra bra med lite go träningsverk i axlar och ben, och lite färg på kinderna.
Hur har jag inte saknat och längtat efter min gosiga Linn?!
Det känns som en ynnest, och lika gott är det att barnen varken saknat eller längtat efter mig! De har också vett på att njuta i nuet 😊
Kommentarer
Trackback
