Svenskans vackraste ord?

Vänskap, så klart! 

Ibland när jag tänker på er mina vänner börjar hjärtat rusa och jag känner ett stresspåslag: 
Tänk om jag inte jobbat extra på Onoff? 
Tänk om jag inte pluggat i Skövde?
Tänk om jag valt Aranäs istället för Lindälv? 
Eller barnen gått på ett annat dagis, eller en annan skola? 
Då hade jag inte träffat er som finns runt mig, alltid, outtröttligt, självklart. 
Ni som tar emot när jag faller och som varsamt puttar mig framåt när det behövs. 
Ni som tycker om mig som jag är, år efter år efter år. 

Jag sa det till några av er på min 40-årsfest men säger det igen: det är ni som är grejen! 
Det är ni som är den trygga, stabila ramen kring tillvaron och det är ni som är den färgglada, sprudlande konfettin inuti. Allt vill jag ha och allt får jag. 
Jag får och får ge. 
Förtroenden, oro, rädsla, sorg, tårar, uppgivenhet, förhoppningar, önskningar, glädje, lycka, skratt, eufori... 

På Pers och min första dejt lyssnade vi på Lundell och kollade på Sex and the city-avsnitt. Kärlek och vänskap. Det var bästa tänkbara. Sedan följde verkligen en tid av eufori, men det är en annan historia! 

(null)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0