Älskade Paris
Det finns inga ord, bara en strid ström tårar.
Tankarna går givetvis först och främst till alla drabbade.
En kopp gotländskt te och mys med barnen får bli min tröst. Och vetskapen att min stora kärlek kommer hem inatt efter en vecka borta.
Alla år jag läste franska frenetiskt, alla kurser i internationell ekonomi på högskolan, utbytesåret på universitetet i Frankrike, alla val som syftade till ett liv i Paris.
Idag är jag tacksammare än vanligt för att mannen i mitt liv inte är fransman utan uppvuxen en mil från mitt barndomshem. Tack och lov att livet inte blir som man tänkt!
Kommentarer
Trackback
