Sista glaset cava för den här semestern
Efter ett par sagolika dagars semester i Palma med Lotta, njuter jag nu av mitt eget sällskap en stund innan taxin går till flygplatsen.
I duschen imorse kom tårarna när jag lyssnade på den låt som absolut är Mallis 2013; This is what it feels like med Armin van Buuren. Nu är det slut! Lotta är tillbaka i London, med allt vad det innebär av vardag och planering inför familjens flytt till Nya Zeeland efter årsskiftet.
Och min tid som hemmamamma slutar på söndag. Jag är jättenöjd med det, jag tror att det blir det bästa för alla i familjen Hed/Lundberg. Men nostalgisk som jag lätt blir, går det ju inte att blunda för att en speciell era i mitt liv är slut. Jag kommer inte vara gravid igen, vilket jag älskade! Jag kommer inte föda barn igen, detta magiska att få vara med om, och jag kommer inte vara föräldraledig igen. Inget ledsamt med det egentligen. Det är bara det att det är slutgiltigt över.
Förhoppningsvis får något av mina tre syskon barn så småningom, då kan jag låna deras bebisar och gulla med dem!
Du har ju lovat att ta hand om min unge om jag får någon så du behöver inte vara orolig! ;-)
