En go' helg!
På förmiddagen var Nellan och jag på teater och barnkalas med lunch, och kom hem vid halv tre då Pernilla slutade. Då var det bara Nelly, Julia och jag tills Per kom hem! Så konstigt det kändes! Så otroligt mycket...mer hanterbart! För att inte tala om när Per kommit hem! Vi kunde liksom ägna oss helhjärtat åt varsitt barn!
Jag förvaltade inte veckans barnfria natt så väl då Per och jag satt upp och drack vin ganska sent, men först vid sju kom Nelly ner till gästrummet och knödde in sina kalla små fötter under mina ben innan hon skuttade upp igen och hämtade välling som jag gav henne i lugn och ro i sängen. Sen kom Per och Julia ner och alla myste i sängen en liten kort stund innan Julia "öh-öh-öh"-ade till mig och tog mig i handen och tydligt visade att det var dags att gå upp en våning.
Med "bara" två barn hemma, varav den ena "stor", infann sig känslan att vi kunde hitta på vad som helst, så vi bestämde oss för att bocka av premiärturen av nya båten! Ingen sol, endast tre grader varmt och stundtals 45 knop gjorde turen lite kall... Men det var härligt att komma ut på havet, helt ensamma som vi var!
Tyvärr hade fiket på Donsö vi siktat in oss på inte öppnat än, samma sak för stället på Styrsö, vi missade liksom att kolla det innan vi stack iväg. Julia somnade så fort motorn gick igång, men vaknade till så fort vi saktade ner. Barnen var inte helt nöjda då det var lite kallt, men det gick bra ändå. På kvällen ställde sig Nelly upp i sin stol under middagen, hötte med fingret åt Per och mig och proklamerade att nästa gång vi åker båt ska det vara "sommar och härligt!"!
På lördagseftermiddagen var det överraskningsbrunch för Jo på Posthotellet, mycket trevligt och mycket gott! När jag kom hem fick jag ett varmt mottagande av barnen; Nelly kastade sig nerför trappan och påstod att hon "saknat mig såååå!" och Linn som ju sovit borta, lyste som solen själv!
Allt hade gått hur bra som helst med att Linn sov i Åsa, hon saknade inte oss utan verkade stortrivas med att få 100 % uppmärksamhet (såklart!)! Jag var inte det minsta orolig, men det är ändå skönt att första gången är gjord och att det var så enkelt.
Idag har Nelly haft en bebis i magen och när jag undrade hur den kommer ut, förklarade hon myndigt att doktorn har en liten liten borrmaskin och "fär" ett hål i magen och bara tar ut den!
För övrigt är det tre nya beteenden som präglar henne just nu; sedan ett par veckor tillbaka är det hysteriskt mycket "bajskorv", jag vet inte hur många gånger om dagen detta ord vävs in i allt möjligt. Vi försöker ignorera henne när hon säger det, men ibland blir det för mycket, kreativiteten känner inga gränser! Och så önskar hon sig allt. Så fort hon ser något, säger hon att hon önskar sig det. Ikväll såg hon en liten sköldpadda på teve, genast önskade hon sig tre földpaddor; en till sig, en till Doris, och en till Emelie! Och en liten mura (myra) som földpaddorna leker med! Men hon är noga med att själv lägga till att hon får önska sig det till jul, så att jultomten kommer med det!
Och så blir hon väldigt kärvänlig när det är läggdags: ömhetsbetygelserna haglar när jag sagt god natt och gått ut ur rummet. "Mamma!". "Go'natt, Nelly!". "Mamma, jag tycker så mycket om dig, du är som en glittrande färna (stjärna) i solen!". "Jag tycker om dig med, men nu är det god natt!". "Mamma, jag tycker om pappa med!". "God natt, Nelly!". "Mamma, jag gillar min mormor! Och jag saknar min farmor!" osv.
Som mamma sa härom dagen, kan det vara så att ordet "mamma" är världens mest använda ord?! Utan tvekan!
Klart man har sin Snövitklänning om man ska på teater och kalas!
"Det är ju en jättebarnvänlig båt! Den är ju så...mjuk! De kommer inte slå sig i alla fall!" Är P en bra säljare eller är jag en naiv "köpare"? Fast jag får väl erkänna att jag gillar den, och efter premiärturen har jag använt den mer än förra sommarens skoter, som jag aldrig ens satt på!
Barnen var måttligt förtjusta i att ha overall och flytväst över en massa kläder. Julia grät lite men somnade sen snabbt.
Vem kan hålla sig vaken i det här sövande motorljudet? Framför allt när man inte kan röra sig för alla kläder, vad annat kan man göra än att ta sig en liten tupplur?
Och varför inte fortsätta sova trots att båten stannat och det är dags för lunch sen...vila!
Efter lunchen fick jag bytt gore tex-handskar och Sorel-kängor mot lite smink och vanliga kläder. Sen körde min snälla sambo in mig till stan så att jag kunde ta ett glas bubbel till brunchen (vars dessertbord var fantastiskt! De godsaker som pryder min tallrik utgör bara en liten del av allt som fanns!)! Jag köpte en bussbiljett på stationen för hemfärden men missade bussen (som gått två minuter före utsatt tid! Eh...what?) och fick ta taxi hem då Per hade steken klar till 17.00..! Lunch, brunch och sen kött och potatis och sås utan något större uppehåll, härligt!
Kommentarer
Trackback
