Det slår aldrig fel...

...när de små sovit i tre timmar och deras storasyster i två, börjar jag titta på foton på barnen, och blir liksom glatt förvånad vid insikten att de är mina!

Å så hoppas jag nästan (alltså nästan!) att Nelly skall vakna till så att jag får knö ner mig bredvid henne i den lilla sängen, bara en liten stund.

Alltså (Nellys nya favoritord som har betydligt fler användningsområden än jag visste, t.e.x.: "Alltså mamma, fattar du inte alltså?") två timmar kvällstid för mig själv, sedan är behovet mättat!

Fast jag vill nog varken se eller höra dem förrän imorgon bitti, egentligen...
Dream on :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0