barnbullarochrocknroll.blogg.se

Det är ju väldigt roligt att bli överraskad!

Idag t.e.x. blev jag överraskad när jag fick välja godnattsaga, valde "Totte bakar", öppnar den och ser att insidan av pärmen är nerkluddad av bläckpenne-streck och krumelurer! "Vem har gjort det här?" undrar en förvånad Nelly. 

"Det kanske är du?" föreslår jag. "Eller så kanske det är Daniel! Eller Ciccie! Eller Jimmy! Eller så kanske det är Annika, eller mormor! Eller kanske Brian! Eller så kanske det är morcharr! Eller Pernilla!" 

"Det kanske är du, Nelly?" föreslår jag igen. "Eller så kanske..." Sen började jag läsa. Då dog diskussionen.

 

Jag blev även överraskad i fredags, när Nelly var irriterad på mig och tog fram en krita och målade på väggen bredvid skötbordet. Eh?! Gör man så? "VARFÖR målade du på väggen, Nelly?"

"Jag ville måla!" "Ja, men vi har ju hur mycket papper som helst att måla på!" "Jag lovar att ALDRIG mer måla på väggen!" Mmm. Hon är bra på att flytta fokus. Ändå känner jag att jag inte kommer bli överraskad om det skulle hända igen. 

 

Som sagt, det är (oftast!) väldigt roligt att bli överraskad!

Men! Frågan är om det inte är roligare att överraska!

Förra veckan fyllde morcharr 70, och sedan ett bra tag hade vi bestämt att överraska honom helgen efter i Stockholm där han skulle befinna sig för att hjälpa brorsan börja renovera nya lyan. På lördagsmorgonen kördes Nelly till farmor i Kungsbacka, och Pernilla flyttade in för att ta hand om Linn och Julia från lördag morgon till söndag eftermiddag. 

Mamma, Annika, Brian, Per och jag körde sedan upp till Stockholm och mötte upp Ciccie och Jimmy. Skränandes "Ja må han leva" stövlade vi in i Daniels lägenhet där bl.a. han och pappa renoverade för fullt, och japp, pappa blev otroligt överraskad!

Fika hos Ciccie på Lilla Essingen, ett stenkast från Dannes nya hem, med hemmagjord, supergod pollykaka, sedan lite softande på hotellet innan fördrink och mycket trevlig kväll på Grill! 

 

Vi var 10 personer kring ett runt bord som njöt av jättegod mat och fick uppleva diverse glimtar ur pappas liv.

På frågan (som jag inte minns exakt hur den var formulerad, men innebörden var ungefär:) "Vad är det bästa som har hänt dig i ditt liv?" svarade fyrabarnspappan "Nelly!" Hahaha, nog för att han hade glimten i ögat, men när han fick frågan igen lite senare, sa han "Det har jag ju redan svarat på; Nelly!". Kanske tolkade han frågan: "Nämn det av allt fantastiskt du fått uppleva i ditt liv, som du kunnat NJUTA mest av?"!

SÅ många "40-talist-mor/far-fäder" som hinner uppleva och njuta av barnbarnen på ett helt annat sätt än de hann uppleva och njuta av sina egna barn under småbarnsåren. Tror jag. 

 

Imorse njöt jag av överraskningen att både Linn och Julia sovit hela natten! Inte så mycket som ett pip, från 19-07!

Imorgon skall jag njuta av de små hela förmiddagen, sen efter lunch när Pernilla tar vid skall jag hämta Nelly och hitta på något kul med henne, för att på onsdag morgon lämna mina hjärtan och njuta av fem dagar och fyra nätter i London..!

Idag har varit en sådan underbart harmonisk dag, så vid middagen kände jag att jag redan saknade dem, och fem dagar tedde sig som en evighet! Hittills har jag alltid varit väldigt bra på att inte sakna och längta, så jag blev faktiskt ganska överraskad av att det kändes lite jobbigt att jag var iväg i helgen och redan skall lämna dem igen. Dessutom skall jag bort helgen efter London, så det är nästan lite väl mycket lyxig egentid, alltså lite väl komprimerat.

Idag tog Julia 15 steg! Hon hade gått längre om jag inte satt i vägen. Jag måste filma dem imorgon när de kryper, för jag är inställd på att det finns en stor risk/chans att de "lär sig" gå när jag är borta! Det hade varit så typiskt! Men Flott, Kara, Ella, Laban och Jesse, häng med er är värt risken!!