Som om det inte fanns en morgondag!

Vi lämnade nattklubben (på hotellet), kom in på rummet och kände: nej! Ett glad skumpa till! Så nu blir det så, i coola lobbyn! Älskade Per, mamma, Ingrid, Annika och Pernilla: Tack!! För att jag kan vara här och inte behöva tänka "Det är en morgon imorgon också"!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0