barnbullarochrocknroll.blogg.se

Vi är så bortskämda med att Nelly knappt varit sjuk under sina 2,5 första år. Och trots att hon gått på dagis och gjort sitt bästa för att om inte bli sjuk själv så åtminstone smitta tvillingarna med diverse bassilusker, så har även de klarat sig väldigt bra. De första 8 månaderna, knappt antydan till förkylning!

 

Men nu, sedan midsommar... Nelly är frisk, men för de små avlöser hosta, feber, ögoninflammation och framför allt öroninflammation varandra titt som tätt...

Nu har Linn feber och Julia öroninflammation. Som tur är, är vi också bortskämda med att våra barn knappt blir gnälliga. Idag var Julia som en liten sol hos doktor Kent, och lägger vi bara en blöt handduk på Linns panna, försöker hon sig på lite joller som tack. De är tappra...

 

Men ändå, lägg ner nu!

Tanken är att Per skall ta barnen till Mollösund imorgon, så att jag skall få ett helt dygn (!!!) ensam hemma, för att sedan åka upp och avlösa honom på onsdag. Ta inte mitt dygn ifrån mig! Det låter kanske inte så mycket, men att erbjuda sig att ta ansvar (med hjälp av mormor och moster men ändå) för tre små, halvsjuka barn, med en rygg som är helt fucked up och pinar honom hela tiden, det är vackert! Fast man kan inte skicka iväg hur sjuka barn som helst till semesterfirarna på Mollösund, så snälla rara avkommor, friskna till! 

 

Linn är go och glad trots uppsvullna ögon från infektionen.

 

Läser ovanstående text och inser att jag brutit ett löfte jag haft gentemot mig själv, det att aldrig skriva detaljerat om sjuka barn... Allvarligt, finns det något tradigare att skriva/läsa om? Alla statusuppdateringar på fejan om sjuka barn, don't like!

 

Inser också att jag låter stolt och nördig när jag poängterar hur bra mina ungar är som varken är sjuka eller gnälliga: mina ungar är liksom lite bättre än alla andra... Dock tror jag de flesta päron drabbas av den där "förmågan" att se extraordinära mirakel där andra bara ser... högst ordinära barn.

Men så är det ju med all kärlek! Man ser ett mirakel i den man faller för, och kan inte FÖRSTÅ att inte alla andra ser det man ser, och känner det man känner. Det är så jäkla coolt! 

 

Jejeje, nu har det varit tyst från barnkammaren i en kvart, bäst att passa på att trycka näsan i kudden innan det skall baddas panna och ges vatten och kramas och tröstas och byta blöja och ges alvedon...

Visualisera rätt nu! Skrikande fiskmåsar mot blå himmel, doft av saltvatten och tång, bara fötter på solvarm brygga, segelbåtar som sakta går förbi i sundet, ett kvällsdopp från bryggan...Ok, lugn och fin nu!

Qui vivra verra (den som lever får se)!