"Ska vi inte åka på semester snart igen?"
Semestern är slut för denna gång! Det märks på en massa sätt (eh no shit!), inte minst på kläderna! Ev en blöja och ett plagg, eller en blöja och...femtioelva plagg. Per barn.
Linn trivdes bäst i svala lägenheten
Julia gillade att bada, Nelly ÄLSKADE att bada såklart
Bernie bor varken i Thailand eller i "Fanien", utan hos oss! (När planet landat i Spanien och alla skulle gå av, stod Nelly längst fram (vi satt på första raden) och sa till alla som gick förbi och ut: "Välkommen till Fanien!")
"Vad vill du, mossan?"
Vi kom hem sent i onsdagskväll, och innan Per och jag kommit uppför trappan, hade Nelly hittat och tagit på sig sina "kalasskor", årets svarta lackskor som definitivt är mitt bästa köp hittills! Hon vill alltid ha dem på sig! Samma kväll, innan hon la sig, sa hon: "Ska vi inte åka på semester snart igen?" Undrar om det är härligt eller jobbigt att ha..begränsat tidsbegrepp! Varken det ena eller det andra, förmodligen. Det liksom bara är. Precis som allt annat i en treårings tillvaro. Ena stunden är man i leksaksaffärem med pappa och köper present till morgondagens barnkalas. Ett par timmar senare får jag tyvärr meddela henne att det är inställt pga av att födelsedagsbarnet fått magsjuka. Been there, done that.
Nehepp, dags att vinka farväl till denna dag och glidtackla kudde och täcke!
Skit
Allt under inlägget "Semester" försvann!
Semester
"ev Ritter" ska givetvis vara "en Ritter"!
Har köpt en penna som man ska ha när man skriver på luren. Dags att börja använda den, med de här korvfingrarna :)
Underbart är kort
Nu har jag två timmar för mig själv. Det kan bli mer, men inte mindre. Per vilar med de små, morfar vilar med Nelly.
Och då ställs jag inför dagens första fundering:
Ska jag börja med en lunch bestående av bacon/kyckling/avocado-sallad och till det ett glas torrt vitt? Eller ska jag börja med en stunds läsning i solen?
Det återstår nu ett halvår av föräldraledighet innan jag ska börja jobba utanför hemmet. Jag ser fram emot att börja jobba utanför hemmet.
Det enda som stör lite grann är det faktum att semestern är så kort. Två veckor i solen svensk vintertid, jag har svårt att se att vi slutar med detta ljuvliga upplägg. Då återstår ynka tre veckor för resten av året!
Jaja, det var längesedan jag slutade tycka matte var favoritämnet. Det blir en sallad, ett glas vitt och ev Ritter-choklad på det. Skål!
Det har aldrig varit lättare än nu!
Att hålla nyårslöften man inte gett!
Mer rock n'roll i livet - check!
Tack vare Sunwings grymma showteam som bjöd på en timmes Rock the night med hur många bra rocklåtar som helst i ett rasande tempo.
Så passande att Per och jag just ikväll, helt ovetandes om showen, gick "ut" (fortfarande inom resortens område, men på den finare restaurangen) och åt på tu man hand!
Många bra låtar som sagt, men lite extra bra att de tog med fantastiska "Alone" med Heart. Önskar bara att någon kunde göra en duett på den, det borde bli helt magiskt!
Har fantiserat många gånger (aspinsamt men sant) att någon ska framföra den på en rätt sunkig scen där jag råkar finnas bland publiken. Av någon svårihopfantiserad anledning blir jag uppdragen på scen för att göra denna duett som givetvis tar andan ur den häpna folkmassan hahaha!
(Är inte ordet "häpen" för övrigt ett finfint ord som används alldeles för sällan?)
Min utsikt just nu
går inte av för hackor! Därtill ska läggas det själsfridgivande ljudet av vågor som kastas mot strand och klippor. Och den brännande värmen av sol på ryggen som dämpas alldeles lagom av dagens ljumma bris. Lite svårt att ta till sig Aftonbladets foton på snökaoset hemma.
Nog för att grejen är att leva i nuet, men just nu ser jag fram emot att bli pensionär! Då ska jag bo utomlands, stora delar av året. I en liten sömnig men breath taking-vacker by i ett charmigt stenhus med stora dubbeldörrar från köket ut till en lummig trädgård med ett maffigt bord som rymmer en hop vänner och familjemedlemmar.
Gångavstånd till samhället med den lilla familjeägda restaurangen, det doftande bageriet, den välsorterade ostaffären och längst bort den buttre, men barnkäre slaktaren!
Sen ska jag givetvis ha möjlighet att åka hem så ofta jag bara vill, hälsa på barnbarn och sånt. Tur då att jag kommit på en grym affärsidé som gör att jag kommer ha råd med detta! Säger inget mer, men du som har ungar kommer köpa min produkt, var så säker ;)
Vattengympa
Visst är det härligt! Plaskande ben, en optimistisk gympafröken och bra musik! Perfekt när man ligger och solar utan egen musik i öronen. Ingen risk att jag lägger dyrbar egentid på att röra mig när jag kan ligga och läsa och mumsa i mig godis!
Men hur svårt kan det va?
Att koppla av?
Vill gärna bli brun, men kan inte komma på något i livet som är tråkigare än att ligga på rygg och sola. Om man inte har musik i öronen, och det har jag inte.
Ställde klockan på 30 min för att tvinga mig till en chans att slippa bli tagen för spöket Laban. När jag smuttat (läs hällt) i mig ölen och njutit (läs kastat) i mig godispåsen, återstod 27 minuter. Kollade klockan, Facebook och Aftonbladet femtioelva gånger innan jag gav upp och la mig på rygg. Med tio minuter till godo.
Hur som helst, vi har det gott!
Nelly är tveklöst Lollos och Bernies största fan, och de busar extra mycket med henne varje morgon till frukost. Sen är det bad som gäller tills läpparna är mörkt blålila på en skakande liten lycklig kropp.
Morfar och Per tampas vid pingisbordet, mormor och farmor rockar loss till vattengympa, Julia gillar att gräva i sanden och Linn gillar att leka med bollar. Och jag njuter av en stund (på mage) i solen.
Det är varmt och vackert; blå molnfri himmel, sol och 22 grader. Som en bättre svensk sommardag. Bara 6 månader kvar!
https://cdn3.cdnme.se/cdn/6-1/3800179/images/2013/pic_50f2bb92ddf2b315dfa2fbf6.jpg" class="image">
Tack Aftonbladet, lite statistik och SOMMAR SOMMAR SOMMAAAAR!
Känner att jag tog i lite härom dagen när jag kallade barn "utsatta"; barn som måste finna sig i föräldrarnas tankar om hur familjelivet ska fungera. Utsatta kan man ju däremot minst sagt säga om de barn som nu får sin röst hörd genom Aftonbladets artiklar om vad som hänt med dem, efter att en av deras föräldrar (vi behöver väl inte hymla med att det oftast är pappan?) mördat den andra föräldern.
Fy fan, jag skäms för att vara människa när jag läser de artiklarna. Hur kan en pappa som mördat sina barns mamma, ha några som helst "papparättigheter" kvar?? Läser bland annat att barn nekats psykologisk hjälp från BUP efter att deras pappa mördat deras mamma, för att pappan, alltså mördaren, motsätter sig det! Och i flera fall tar det ÅR innan pappan mister vårdnaden om barnen, barnen till och med måste sova hos pappan i fängelset... Och så finns det de som påstår att barnets bästa går först..! Säga vad man vill om Aftonbladet, men tack och lov att de lyfter detta, tack och lov för journalister, tidningar och en mängd annan media som granskar vår sjuka värld.
Fast egentligen hade jag tänkt skriva att jag skrattade högt igår när jag kollade min bloggstatistik! Normalt sett brukar det vara ungefär dubbelt så många sidvisningar som unika besökare, men gårdagen slog alla rekord: fem gånger så många sidvisningar som unika besökare! Vågar man dra slutsaten att måndagen efter julledighet inte är den dag man är som mest effektiv på jobbet? Eller att folk som läser bloggar är extra bloggläsarsugna just den dagen... Hur som helst var det jättekul, tack och bock!
Nu har jag ställt klockan (hur ofta händer det?!) på halv fem, om ifall att ingen av ungarna är vaken då. Kvart i fem kommer tre ungar vara vakna, för att befinna sig på Landvetter vid sex-snåret! Hasta la vista!
Den kurvan går inte av för hackor!
Och DÄR
har Julia sovit i 12 timmar utan ett pip!
Älskade unge, hade du kunnat artikulera lite bättre så att jag förstod vad du sa, hade du kunnat be mig om vad som helst idag!
Va SKÖNT att barnen är så små!
Jag är så sjukt blödig! Eller vad sägs om det här; tårögd flera gånger under Pippi på Lisebergsteatern?! Eller nu, under magiska "Mamma Mia"-filmen, när mamman har svårt att acceptera att dottern börjar bli stor. "Schoolbag in hand..." från låten "Slipping through my fingers"
Och jag känner en konstig känsla sprida sig i kroppen, någon slags nedstämdhet när jag tänker på att Nelly, Julia och Linn ska bli stora, oberoende och, Gud förbjude, flytta ifrån mig (om en sisådär 15-20 år!)! Stress blandat med generad lycka över att jag haft sån overklig tur att ha fått dem, och får vara med dem och se dem utvecklas och upptäcka världen, varje dag. Lyckan köper jag, men är det klassat som normalt att ha en treåring och två ettåringar, och redan bli lite ledsen av tanken att de ska "lämna" mig?
Sådana här tankar dyker (konstigt nog) bara upp när de sover..!
Idag tog Per barnen och åkte hemifrån vid 11, och kom inte hem förrän vid 16. Då hade mamma mött upp och hämtat Nelly och hon sover i Åsa i natt. Jag fick packat det mesta av barnens grejer inför resan på onsdag, och när Per kom hem, åkte granen ut.
Linn gör supersnabba framsteg och går mer och mer stabilt för varje timme, hon är så lycklig! Och jag med! Den klängiga, missnöjda, frustrerade tjejen från i julas är som bortblåst (peppar peppar), nu bor här två ettåringar som skrattar högt och applåderar sig själva över alla framsteg de gör och euforin över att, på egna ben, upptäcka omvärlden går inte att ta miste på.
Jag inte bara går, jag går och bär!
Om jag bara skulle minnas en enda av alla roliga/underbara grejer Nelly sagt under 2012, skulle det bli det hon helt spontant sa bara härom dagen: "Mamma, tack för att du tar hand om oss!" Jag kommer minnas det i resten av mitt liv, och när jag börjar bli irriterad på henne (som den gränstänjande 3-åring hon är), försöker jag komma ihåg hur det kändes när hon sa den där meningen, och tänka på hur utsatta, värnlösa, ofria, barn är. De är helt i våra, vuxnas, händer! De har inget val annat än att leva med våra tankar och åsikter om hur vår familj, deras tillvaro, ska fungera. Och hur dessa tankar och åsikter, grundat på allt ifrån egna erfarenheter till inspiration från vänner, böcker mm, yttrar sig och formar vardagen, deras liv.
Nä, nu måste jag verkligen sova, annars kommer jag grubbla ihjäl mig på det här ansvaret vi har att förbereda våra barn inför livet, så kärleksfullt och pedagogiskt och "rätt" som möjligt!
Inget ont som inte har något gott med sig!
Som galningen (Kjelle?) i Solsidan skulle sagt ;)
Fördelen med att Nellys kalas blev inställt, är att hon nu blivit firad flera gånger om! Igår var som sagt kompisen Doris här med sång och paket, och fiskdammen var ju en given succé. På nyårsafton hade vi familjen Whyte hos oss, som tur var behövde vi inte ställa in även nyår utan vi hade en mysig eftermiddag och kväll och efterföljande förmiddag med barn högt och lågt!
Och efter barnens nyårsmiddag blev det äntligen dags för den försenade födelsedagstårtan i form av en häst, tänkt att föreställa Lilla Gubben, med hästljus till en...hästtokig tjej! Charlie hade med sig fina paket och vi sjöng för Nelly när hon blåst ut ljusen, då myste hon som en spinnande katt! Just att vi sjöng för henne... hon såg så lycklig ut att jag tänkte att DÄR skapas ett minne hon kommer bära med sig! Det vet jag ju ingenting om såklart, men det är en go tanke!
Och på måndag blir det födelsedagsfirande på dagis, med flagga, glass, sång och paket!
Hm, vilken bit rymmer flest non stop?! Bakbenet eller manen kanske!
Mjuk pepparkaka med vaniljfrosting
Alice, Charlie och Nelly höll hattarna på i flera sekunder!
Vid 21.30 var det så de vuxnas tur att mumsa på diverse tapas, favoriten var given!
Som jag säger till barnen "Nu är det bra!"
Ok, nu börjar jag nästan tro att Nelly har rätt, när hon gastar "Mamma är tokig, mamma är tokig!", men här kommer ett tredje inlägg denna dag! Kan inte rå för det, men jag är på riktigt bra humör!
Det kan vara den kommande semestern som gör't, det kan vara det faktum att jag beställde ekologiskt godis från en hemsida idag (godis som inte är dåligt för kroppen, och tydligen är det gott! Jag beställde alla olika sorter som fanns, så förhoppningsvis dimper det ner tio påsar i brevlådan som jag kan ta med och mumsa på i solen!), det kan vara vetskapen att jag får två besök imorgon, Brynellan på förmiddagen och Ella på eftermiddagen, 2013 har börjat finfint! Inte nog med att det sociala har fått vassare armbågar, dessutom sov tvillingarna sin bästa natt, natten från nyårsafton till första januari, sedan de föddes! Om inte det är ett bra tecken inför 2013, då vet jag ingenting!
Hm, vad var det detta inlägg skulle handla om..? Jo! Vad det blir av en förvaringsmöbel från IKEA, lim, tyg och band samt en och annan svordom! En mycket personligare förvaringsmöbel från IKEA! Nästan all vaken tid i familjen Hed/Lundberg spenderas på mellanvåningen som enligt ritningen består av ett kök och ett tv-rum, men som i verkligheten ser ut som ett lekrum på en förskola, som svämmar över av leksaker. Detta blir nu något mindre påtagligt, med betoning på "något".
Sommaren kommer tidigt i år!
Idag kom Nellys kompis Doris och lekte en stund, hon hade med sig paket och sjöng för Nelly, och innan hon gick hem ordnade vi en fiskdamm! Man får gottgöra så gott det går att det inte blev något treårskalas :)
Nelly följde Doris och hennes mamma ner till hallen när de skulle gå hem, och jag hörde Isabel säga "Ha en härlig semester!" och Nelly svarade "Tack!", varpå hon galopperade uppför trappan, hojtandes "Mamma ska vi åka på semester?"
Vi hade inte tänkt säga något förrän till helgen, men nu blev det ju som det blev.
Om en vecka njuter vi på Gran Kanaria, tillsammans med mormor och morfar och farmor! Två veckor av sol och värme och bad och lek, jag längtar! Jag längtar t.o.m. till after beachen med Lollo och Bernie, och alla andra aktiviteter som ordnas och som Nelly kommer älska! Och även om det är after beach med barnsånger, för barn, så är det ändå after beach! Och jag älskar after beach!
(bilder lånade från ving.se)
Det blev ett gott slut ändå!
2012 går inte direkt till historien som det roligaste året i mitt liv, men skulle jag sätta mig ner och tänka tillbaka skulle ändå ganska många ljusglimtar rusa förbi.
En gammal kompis till brorsan ska nästan göra samma resa som vi; när hennes son är 2 1/2 år, ska de få tvillingar, killar...
Hon har mailat mig ett antal frågor, och bett om tips, och mailet hon fick tillbaka var... långt! Nu har hon svarat och var tacksam för alla tips och menade att jag inte skulle tveka om det fanns mer jag ville dela med mig av. Det finns ungefär hur mycket som helst som jag önskar att jag "vetat"/tänkt på innan, som jag skulle kunna dela med mig av, men jag får nog försöka ta det lite vackert. Jag kanske bara ska skriva "Först när de är runt ett år, börjar man sakta sakta känna att man har kontroll över situationen (om man har barnflicka 40 h i veckan då alltså ;) )". Nej, det ska jag nog inte skriva. Och vår resa är ju vår resa, deras kan bli helt annorlunda. Jag kan ju föreslå att de bunkrar upp med blöjor förresten... Det första året gjorde vi av med 700 blöjor i månaden..!
Jeje, julhelgen blev mysig trots att den inleddes knackigt. Några pics kommer här!
Kvällen före doppardagen, och tomten har visst redan varit här!
Klart Nelly ska ha något i Hello Kitty! Omslagspapper..! Men av farbror fick hon en cool HK-jacka, minsann!
Min julklapp till Per hade jag själv velat ha... 40 kort, ett att dra per vecka, där det står olika saker som partern ska fixa, som t.e.x. en helkväll med polarna på stan, fotmassage, osv...
Tomtebloss - festligt värre!
Nelly hade flera julklappar till mig och Per som hon gjort på dagis, bland annat detta fina halsband!
Min grymma och snygga man som inte har ont i ryggen längre! Linn och Julia gillar att klamra sig fast som små apungar i hans famn.
Och så kom äntligen tomten!
